Första programmet av serien Svenska dialektmysterier förbereds tittarna inför den kommande resan genom några av Sveriges olika dialekter. Programledaren Fredrik Lindström går igenom vad som är skillnaden mellan ett språk och en dialekt och varför människor talar dialekter.

I andra programmet reser programledare Fredrik Lindström till Blattnicksele, ett litet samhälle i Lappland. Här tar han sig an mysteriet med den tystlåtne nordsvensken och den språkliga ekonomin. Han spelar bilbingo, fiskar förstlaxen och träffar Alma i Huftaträsk.

Enligt de flesta undersökningar betraktas skånskan som Sveriges fulaste dialekt. Dess skorrande "r" och diftonger har alltid varit föremål för kritik. Under sin resa i Skånelanden besöker Fredrik ett ockuperat folk med en egen historia.

Hur pratar egentligen en stockholmare? Är det som "kisarna" i gamla svenska pilsnerfilmer, som "bratsen" på Stureplan eller som "svartskallarna" i förorten? Finns det överhuvudtaget en riktig Stockholmsdialekt? I det här programmet undersöker programledaren Fredrik Lindström mysteriet med de kaxiga huvudstadsborna i en av världens mest föränderliga städer.

Mellan Stockholm och Lima i nordvästra Dalarna är det knappt 40 mil. En kort resa på kartan, men en lång resa i dialekten, kulturen och politiken. Programledaren Fredrik Lindström besöker en del av Sverige där man talar på samma sätt som för flera hundra år sen.

Varför är människorna så roliga och glada i Västsverige? Är det dialekten eller själva personerna som bor där som är roliga? Vad är hönan och vad är ägget i Sveriges lyckligaste landsända? Programledare Fredrik Lindström granskar mysteriet med den lycklige västsvensken och den glada dialekten.

I Mälardalen låter folk missnöjda. Men är de verkligen missnöjda? Det sjunde dialektmysteriet handlar om ett det svenska gnällbältet. Programledare Fredrik Lindström träffar en gnällig men positiv skönhetsdrottning och hetsar städerna Eskilstuna och Örebro mot varandra.

Hur är det med dem som har svenska som modersmål men inte är svenskar? Talar de dialekt eller talar de med brytning? I österbottniska Närpes repar programledare Fredrik Lindström med ett hårdrocksband och i Åbo ger han en gymnasieklass en lektion i svensk historia.

Dagens program är ett experiment. Fredrik åker till Värmland, redo att ge upp en del av sig själv, för att fullt ut komma åt värmländskan.

Fredrik besöker Smögen och konstaterar att stockholmsstekare och bohuslänska fiskare använder exakt samma språkljud. Men varför upplevs det ena som fint och det andra som bonnigt?

Vad är Blekinge? Och hur låter blekingskan? Och varför vill Fredrik göra ett tv-program om en så okänd landsända?

Det sägs att djävulen behöver tolk när han ska besöka Överkalix. Behöver Fredrik Lindström också tolk? Och hur låter egentligen det mytomspunna överkalixmålet?

I våra öron låter småländskan ärlig, strävsam och hederlig. Men vem byggde egentligen upp detta framgångsrika svenska varumärke?

En vanlig föreställning är att ett landskap har en dialekt. Man talar om exempelvis om värmländska, gotländska och skånska. Men finns det en dialekt som heter uppländska?